Nikotin är en naturligt förekommande förening som finns i familjen växtfamiljen ”nattskuggeväxter” som inkluderar tobak, auberginer, paprika, tomater och potatis.
Nikotin produceras organiskt i rötterna och lagras i bladet. Inom tobaksplantan syntetiseras nikotin i rötterna och ackumuleras i bladen. Det är en inneboende del av växten som produceras för att skydda den från insekter.
Tobaksprodukter såsom tobakssnus eller cigaretter innehåller nikotin som en naturlig del av tobak. För tobaksprodukter såsom tobakssnus tillsätts inte nikotin separat utan de innehåller enbart de naturligt förekommande nikotinet.
I tobak utgör nikotin mellan 0,6 och 3,0 % av den totala torrvikten.
Denna kemikalie är en oljig vätska som är blandbar med vatten i sin basform. Kvävehaltiga former av nikotin bildar salter med syror som är lösliga i vatten.
Men eftersom att nikotinpåsar inte innehåller någon tobak tillsätts nikotinet i efterhand. Nikotinet som appliceras till nikotinpåsar extraheras från tobaksblad som en klar vätska och är av hög kvalitet och renhet. Nikotinet som tillsätts till nikotinpåsar består av 99 % nikotin av farmaceutisk kvalitet.
Förr i tiden var användning av tobaksprodukter det enda sättet att konsumera nikotin. Runtom i världen har detta framförallt drivits av tobaksrökning. Idag är fortsättningsvis tobaksrökning den mest utbredda användning av nikotin. Tyvärr kommer detta dock med alla de väldokumenterade och välkända hälsofarorna av inandning av rök.
Tack vare framsteg inom forskning och innovation innebär det att nikotin kan nu vara helt fri från skadlig cigarettrök. Detta har gett upphov till ett bredare utbud av mindre skadliga nikotinprodukter och alternativ för vuxna rökare som annars skulle ha fortsatt att röka. Nikotinpåsar är en av dessa. Icke brännbara nikotinprodukter utgör därför ett bättre alternativ för att minska tobaksskador för vuxna rökare eftersom nikotinet i dessa produkter konsumeras utan att förbränna tobak. Faktum är att dessa alternativa nikotinprodukter inte innehåller någon tobak alls, även om nikotinet som används är utvunnet ur tobaksplantan.
Nikotinets effekter och beroende
Nikotin är ett ämne som anses vara mycket beroendeframkallande.
Anledningen till detta är att nikotin det binder till receptorer i vår hjärna som sedan kan bli beroende av det för njutbart ”rus”. På grund av detta kan man uppleva abstinens när man slutar bruka nikotinprodukter.
Tobaksplantan kom från Amerika innan den introducerades i Europa. På 1700-talet blomstrade tobaksindustrin och exploderade 1880 när massproducerade cigaretter blev mycket lättare att tillverka. Men i slutet av 1800-talet började amerikanska lagstiftare inse tobakens skadliga effekter och lagar antogs från att sälja tobak till minderåriga.
Nikotinet ses ibland som en stor hälsobov eftersom att det associeras med rökning och de skadliga effekterna på hälsan som rökning har. Men faktum är att men nikotin i sig är faktiskt ganska säkert, och kan inte jämställas med de skadliga effekterna av rökning. När det kommer till rökning är det de facto rökningen och inandningen av rök som är den stora hälsofaran, inte nödvändigtvis nikotin i sig.
Nikotin i väldigt höga doser kan vara livshotande, men vi talar om väldigt höga nivåer som inte kan uppnås genom vanlig användning av snus, nikotinpåsar, eller rökning. Generellt innehåller en cigarett eller snus mellan 7-14 mg nikotin, varav mycket av denna nikotinhalt faktiskt inte tas upp av kroppen vid användning. Samtidigt uppskattas det att det krävs ungefär 500 mg nikotin för att vara dödligt för en vuxen. Detta gör sannolikheten för dödliga fall av nikotinförgiftning låg.
Nikotinbruk kan ha många olika effekter på kroppen. Det kan:
- Minska aptiten
- Öka aktiviteten i tarmarna.
- Skapa mer saliv och slem.
- Öka hjärtfrekvensen med cirka 10 till 20 slag per minut.
- Öka blodtrycket med 5 till 10 mm Hg.
- Orsaka svettning, illamående och diarré vid konsumtion av större mängder
- Stimulera minne och vakenhet
Hur Nikotin påverkar hjärnan och kroppen
När en person konsumerar nikotin, får de en lätt, kortvarig våg av ökade endorfiner. Nikotin ökar också nivåerna av dopamin i hjärnans belöningssystem Detta gör att folk vill fortsätta ta produkter som innehåller nikotin.
Upprepad exponering för nikotin förändrar de delar av hjärnan som hanterar stress, inlärning och självkontroll. Dessa förändringar gör en person mer mottaglig för beroende.
Det initiala ruset från nikotin varar inte särskilt länge.
När det kommer in i blodet stimulerar nikotin binjurarna att frigöra adrenalin, även kallat epinefrin. Detta hormon stimulerar det centrala nervsystemet, vilket leder till ökat blodtryck, hjärtfrekvens och andning.
Nikotinets halveringstid är två timmar. Det betyder att det tar ungefär två timmar för hälften av en dos nikotin att lämna kroppen. Men denna tidsram kan variera mellan en och fyra timmar beroende på individ.
Varför använder man nikotin?
Nikotin används inte rakt upp och ner, alltså i form av rent nikotin. Istället använder man olika typer av nikotinprodukter. Vill man undvika de skadliga effekterna av tobaksrök kan man bland annat välja snus. Vill man helt undvika tobak finns det numera flera nikotinalternativ, där den som växer mest i popularitet är nikotinpåsar.
Efter att nikotin har absorberats i blodomloppet tar det sig till hjärnan. Inom några sekunder orsakar nikotin frisättningen av dopamin i hjärnan, vilket ger människor en bra känsla. Med tiden börjar hjärnan längta efter den känslan av nikotin och människor behöver använda mer och mer tobak för att få samma goda känsla.
Nikotin kan också ge vissa användare en våg av energi eller fokus, eftersom nikotin reagerar med binjurarna för att frigöra adrenalin i kroppen. (Källa) Syftet med att använda nikotinpåsar eller någon annan typ av nikotinprodukt är att få en ”nikotinkick” och uppnå de effekterna som nikotinet har på hur vi känner oss. Signalämnena som frisläpps skapar när man konsumerar nikotin kan jämföras med andra aktiviteter som får oss att bli nöjda och ger oss en känsla av välbefinnande. (Källa)
Många kan även uppleva att de får ett ökat fokus och att de har lättare att fokusera med nikotin. Beroende på mängden kan nikotin även ha en uppiggande effekt vilket är en anledning till varför många snusare speciellt tycker om den så kallade ”morgonsnusen”. Vid höga nikotinmängder kan dock nikotinet ha en motsatt effekt och göra dig mer avslappnad.
Hur länge stannar nikotin i kroppen?
När du använder tobaksfritt snus eller andra tobaksprodukter absorberas nikotin i blodet.
Därifrån bryter enzymer i din lever ner det mesta av nikotinet till kotinin. Mängden kotinin kommer att öka med mängden nikotin du får i dig. Dessa ämnen elimineras så småningom genom dina njurar som urin.
Kotinin, nikotins huvudsakliga nedbrytningsprodukt, kan användas för att avgöra om någon exponerats för nikotin.
Enligt en litteraturöversikt 2016 har kotinin hög känslighet och en längre halveringstid jämfört med andra nedbrytningsprodukter av nikotin. Att testa för det kan vanligtvis skilja personer som röker cigaretter från personer som kan ha haft indirekt exponering.
Hur länge det stannar i ditt system beror på hur du fick i dig nikotinet och hur ofta det intas.
Mängden nikotin i ditt blod stiger bara några sekunder efter att du tänds. Men hur mycket du andas in och hur mycket nikotin som finns i cigaretten påverkar båda hur mycket. Människor bearbetar också nikotin olika beroende på deras genetik.
I allmänhet kommer nikotin att lämna ditt blod inom 1 till 3 dagar efter att du slutat använda tobak eller nikotinprodukter och kotinin kommer att försvinna efter 1 till 10 dagar. Varken nikotin eller kotinin kommer att kunna detekteras i din urin efter 3 till 4 dagar efter att du slutat med tobaksprodukter.
Ett salivtest anses vara det känsligaste sättet att upptäcka kotinin, och det kan upptäcka det i upp till 4 dagar. Hårtestning är ett tillförlitligt sätt att ta reda på långvarig användning av tobaksprodukter och kan vara mycket exakt så länge som 1 till 3 månader efter att du slutat använda tobak. Den kan till och med upptäcka nikotin i upp till 12 månader.
